Today. Yes, indeed.
Fredag: Krogen?
Lördag: Melodifestivalen?
Söndag: Nej, jag säger ingenting nu. Jag låter det vara som det är.
Jag hade tråkigt för två timmar sen. Så dumma jag plockar fram allt smink jag äger och spenderar de närmaste två timmarna med att sminka sig och ta kort. Yes, bra, speciellt när det ska bort igen. Men det var kul att testa nytt.
Jag borde inte, men jag kan inte låta bli det. Det är som ett barn i en godisaffär. Se men inte röra, men hur lätt är det att hålla händerna i fickorna egentligen?
Och om man aldrig känner, klämmer och smakar så vet man inte vad man gillar. Som barn är det okej. Man får stoppa saker i munnen och känna efter. Men så fort man blir "vuxen" ska man på en känppning kunna och veta allt.
Det finns inte utrymme för att känna efter. Det ska gå snabbt och redan vid 20 års ålder ska man vara gift och ha fem barn. Fan, det är bråttom, man ska ju faktiskt dö om, 60 år. Bråttom, bråttom.
Till saken hör att jag fortfarande, med mina snart 20 år, anser mig ganska orerfaren och utan planer på familj på de närmaste 10 åren alla fall. Jag tänker inte förlova mig och jag tänker inte gifta mig.
Faktum är, att jag tänker springa omkring som en vilsen fågel. Jag ska smaka, klämma och känna på allt som kommer i min väg. För vet du, jag har åtminstonde 60 år på mig att vara vuxen, jag tänker vara liten ett tag till. Jag har inte bråttom
//Bettan
4 kommentarer:
Du har så rätt! Livet är en resa utan mål. Njut som du vill och bara du kan.
Absolut - så jäkla sant ^_^
GAH dags att börja, man har ju bara 60 år på sig att hinna med allt kul ;)
Bettan, jag älskar dig!
vi kan vara barn för evigt och springa runt och klämma på saker =P
Bettan, fan vad underbar du är, jag tycker precis likadant <3
Skicka en kommentar