Om jag igår visste..

"Om jag visste igår det jag vet idag, så skulle jag inte våga andas."

Det finns en del killar som gjort stort intryck på mig genom åren. Det finns två som jag än idag tänker på, minns och ler för mig själv, som jag ångrar att jag missade. Som jag säker kommer ångra ett bra tag framöver.

Idag är en dag då jag minns alla fucking jävla känslor.

2010-2011. Det känns precis som igår, för jag kommer ihåg den så himla tydligt. Jag kommer ihåg blickarna. Jag kommer ihåg det där när man går lite för nära och "råkar" nudda. Hur man bara råkar ta på varandra, av "misstag". 

Jag kommer ihåg de många gångerna som känslorna tog mig med storm och man fick sätta sig ner och tänka "vad fan händeer?!" "Jag skall inte känna så här, jag har ju pojkvän?!"

Hans blick som gick rakt in i min själ. Som fick hela mitt hjärta att smälta, hela min kropp. Han som fick hela min värld att snurra. Han som fick marken att gunga. Han som fick mig att sluta andas och försvinna från verkligheten, att vilja finnas just där och då. Han som fick mig att finnas där just då. Han som fick mig att vilja missa tåget hem.

Han gjorde stort intryck på mig. Sjuka intryck faktiskt. Jag ångrar mig varje dag faktiskt, speciellt nu med facit i handen.

2013, i landet långtbortistan. Jag fortfarande upptagen för övrigt.

Han som fick mig att lyssna på Maskinen, musik jag faktiskt ratat tidigare. Han som fick mig att skratta från fötterna och hela vägen upp i himlen. Han som såg mig och uppskattade mig för att jag var jag. Han som jag bara ville trycka upp mot en väg, dra händerna i hans hår, sedan låta de smeka hans kropp och viska i hans öra "du är fucking amazing". Han som jag varje dag uppskattade på avstånd och drömde om på natten. Han som fick min tid att stanna, min klocka att sluta ticka.

Jag ångrar mig idag, för redan då förstod jag vad som skulle hända. Redan då visste jag. Jag borde ha förstått det i alla fall vart jag skulle hamna.

Han den jäveln, vars hud jag ville känna mot min. Han vars hår jag ville dra mina fingrar igenom. Han, som fick mitt hjärta att stanna. Han som fick mitt hjärta att göra sjuka extra hopp när våra blickar möttes.

Han som fick mig att inte vilja åka hem från långtbortistan. Han som får mig att längta tillbaka.

Jag kan fortfarande kolla på korten och känna samma känsla. Jag kan fortfarande känna pirret i kroppen. Jag saknar det, varje dag.

Jag ångrar mig varje dag, varje sekund av dagen och alltid.