En ovanlig dag.

En sjuk tuff period med jobb är över och min kropp är helt slut.

Min kropp är för trött för att sova.

Jag vet vad jag tycker om med mitt jobb. Jag tycker om den gemenskapen man skapar. Jag tycker om att oavsett om man kommer som ny i en grupp så känner man sig välkommen. Man kan alltid vara sig själv och det är accepterat. Det är accepterat att vara sig själv.

Två veckor har gått och jag kommer sakna det. Jag kommer sakna de individer som fått mig att skratta så magen gör ont. Jag kommer sakna de som fått min kropp att pirra och lungorna att fyllas med luft. Jag kommer sakna de alla jordens problem som vi löst på natten (mest mina personliga problem). 

Jag kommer speciellt sakna den natten då det lilla gjorde så himla mycket, ett litet ägg med en leksak i. Lyckan ligger i att det var en överraskning och inte förväntat. Med ett gigantiskt pirr i kroppen och ett fånflin från öra till öra stod jag, lyste min blick och möte hans och kände hela lungorna fyllas med frisk luft. Hans glädje att göra mig glad. Att lite gör så himla mycket. Tack, verkligen på riktigt tack.

Att flytta har varit det tyngsta jag gjort i hela mitt liv. Det är ett jävla helvete att få allting att gå ihop, speciellt pengarna. Det är ett jävla helvete att hålla ihop sig själv. Att bita ihop på morgon för att ta sig ur sängen även fast koppen går sönder i bitar. Att känna sig dränerad på energi utan förmågan att fylla på. Men värst är ändå nätterna och längtan. Nätterna då mörkret faller och den tryckande känslan i kroppen gör sig påmind. Den känlan man lyckats hålla undan på dagen. Nätterna är absolut värst. Då orkar jag inte hålla ihop längre.

Att flytta har också varit det bästa jag gjort i mitt liv. Utan det hade jag inte ens orkat hålla ihop på dagen. Utan det hade jag inte ens tagit mig ur sängen på morgonen. Jag hade inte ens vågat lägga mig i sängen på natten. Utan det hade jag inte ens orkat ta mig igenom det här. Jag tror inte ni förstår hur fantastiska ni är och hur mycket liv ni ger mig. Tack.

Det är här jag vill skapa mina minnen. Det är här jag vill ta djupa andetag och fylla luft i mina lungor. 

Tack. Verkligen på riktigt. Tack så himla mycket.