......

Nu är det över. Det är skönt, men det sved hårdare än jag trodde att det skulle göra.

Kick out i onsdags. Det var kul, men skit på samma gång. Jag blev så förvirrad. Jag vet inte vad jag ska göra. Förseten så vann jag hångel-tävlingen, efter ett hårt slitande. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva onsdagen.

Jag har ju nästan kille. Eller kille och kille, jag vet faktiskt inte. Egentligen, vet jag inte. Kanske mycket för att jag inte vet vad jag vill. En fråga som jag har är om jag är lite kär i att ha någon istället för just den. Jag undrar om det har varit så med honom, den killen jag träffat ett tag. Jag kanske inte vill ha honom utan det han har att erbjuda. Men sen i onsdags kom det en kille som jag, som jag fastnade vid direkt. Det var "vill ha" från första stund.

Men nu kommer problemet. Kille nummer ett är en kompis. Jag kan inte riktigt "dumpa" honom och hoppa på någon annan. Mina vänner skulle hata mig för det. Men kille nummer två, jag kan inte släppa det. Det var något mer. Men jag har ju kille nummer ett. Men kille nummer två, jag finner inga ord. Kille nummer ett är ett säkert kort medans kille nummer två är osäkert. Kille nummer ett vet jag är bra medans jag inte har någon anning om kille nummer två.
Killle nummer ett umgås med mina vänner och kille nummer två gör inte det. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag är helt utan handlingskraft. Jag vet inte.

Studenten igår. Det sved, mer an jag visste att det skulle göra. Jag kämpade för att hålla tårarna tillbaka, och jag lyckades, men det var knappt. Att gå i skolan har alltid varit en trygghet som man alltid kommer tillbaka till. Jag har alltid vetat att jag kommer tillbaka till en skola där alla vänner finns. Men min klass tog studenten i går. Nu finns det ingen trygghet. Nu kommer jag aldrig ha dem att komma tillbaka till. Vart försvann min tygghet?

Jag ser fortfarande lappen. Det är i vitt papper. Ungifär lika bred som ett kvittoo och ungifär 1 dm lång. Det är en parkeringsavgiftslapp från tekniska förvaltningen i Örebro. Det står med blå text och svart. Vänder man på lappen står det en adress, en msn-adress. Den får mig att blunda och le. Jag kommer ihåg. Jag ska spara lappen. Jag kommer ihåg exakt.

I just want to hold you in my arms for a night, for just one fucking night.

Nu pulserar mitt hjärta kraftigt och snabbt. Jag kommer fan ihåg, jag gör faktiskt det. Att komma ihåg gör mig glad. Jag är så glad, jag kommer ihåg.


//Bettan - ......