Prioritering.

Tid och prioriteringar.

Prioriteringar är en inte vad man väljer att göra, utan vad man väljer att inte göra. Olika måsten och göromål, som man inte kan välja bort. Måsten som resulterar i vad man inte kan göra.

Mina priotiteringar passar alla dagar inte mer mina val i livet.

Jag har precis haft fyra veckors semester. Och inte alls hunnit med det jag skulle göra. Jag hade tänkt att hinna träffa mina vänner, plocka blåbär och hallon och bara må allmänt bra. Så vart det inte.

Jag fick välja bort det jag ville göra, till förmån för det jag var tvungen att göra.

Det jag dock hann med, som räddade hela min semester vad att åka till min syster i Skåne. Det räddade som sagt hela min semester. Jag fick det jag behövde, energi.

Men vad ska man göra? Livet blir inte som man planerade det, inte någonstans, alls.

Tid. Tid är allt jag har, men inte någonting jag äger. Jag styr över min tid, men inte hur jag disponerar den.

Just nu, måste jag proiritera mitt liv, och min familj. Det är någonting som kommit efter allt för länge, så nu är det dags.

Det finns inte så mycket tid över, förutom det som går till mitt liv. Jag är borta minst 12 h varje dag, för att jobba en 8 h dag. Därefter skall jag ta hand om min karl, min häst och min vardag med allt vad det innebär. SOva skall jag hinna med.

En häst tar ca 3 h varje dag, minst. Då innefattar allt så som träningar, omskötsel och hantering.

Laga mat tar minst en och en halv timma, då har man hunnit äta också.

Duscha mm, en halvtimma?

Det tar en typ, 30 min på morgonen och äta frukost och klä på sig.

Och man ska ju hinna varva ner på  kvällen innan man kan somna och det tar minst en halvtimma.

Dvs. 24h-12h-3h-1,5h-30 min-30min-30min=6h har jag och sova på.

Lite grovt draget, men en fingervisning. Förstår någon varför jag inte hinner på helgen, det är liksom då jag ska hinna sova det jag inte hinner på vardagen.

Jag är ledsen, jag måste proiritera mitt liv först.

Är det någonstans jag ska hitta tid, så är det av min sov-tid och jag vet i-fan om det fungerar att sova mindre under en längre tid.

Så, återigen. Det där med barn, skulle inte kunna passa sämre än nu. Jag hinner liksom inte ens tillverka det just nu. Vilket passar mig utmärkt.

Jaja, lite gnäll och sånt. Jag överlever och så vidare.

//Bettan