Jag vet att jag borde...

Skumt, riktigt skumt.

Dagens bästa låt: Runawaydroid - The observer
Jag beundrar er stort, riktigt stor.

Folk tycker synd om mig. De påstår att han är ett svin, men jag påstår motsatsen. Han är underbar, han förtjänar det bästa. Det bästa behöver inte alls betyda mig. Är han lycklig så är jag lycklig. Men ok, en viss bitterhet finns. Det kan jag inte dölja. Men varför låta det ta överhand? Det finns så mycket annat. Jag vet att jag borde vara ledsen, men det är jag inte. Jag är glad, jag är lycklig.

Men om man då låter bitterheten bli framträdande. Jag gillar honom. Men den andra existerar, det stör mig. Jag kan aldrig komma ifrån att det gror i mina tankar. Tänk om han umgås med den andra nu? Han är värd något mycket bättre än mig, henne. Han leker bara med mig. Men varför sitta och fundera när hela livet finns framför mig? Jag har en känsla av glad ledsenhet.

Jag borde vara ledsen, men jag kan fortfarande inte vara det. Jag kan inte sluta le och vara lycklig över den tiden som jag fick. Jag är tacksam för det. Jag tänker inte gråta för den tiden vi inte får. Jag tänker vara lyckig för den tiden vi fick. Tack, du fick mig att inse endel.

Ok, jag gråter lite nu. Men jag är inte ledsen, jag är jätte glad. Det är så mycket känslor nu. Jag vet inte hur jag ska hantera dem. Folk förväntar sig att jag borde vara ledsen, men yttligare en gång så är jag inte det. Jag är så glad och lycklig. Jag har orken nu, jag orkar leva.


//Bettan - Gladledsen