Dumma jag...

Onsdag, faktiskt.

Dumma jag gav min in till Marieberg, tillsammans med lillasyster, för att handla skridskor åt henne. Dumma lillasyster tar med sig pengar för att handla leksaker. Givetvis hamnar vi i den affären, fuck. Det gjorde ont i hela kroppen när vi gick in där. Spyfärdig och kroppen skakade. Jag ville verkligen inte. Men jag kan inte undvika den affären heller, speciellt inte när jag har en lillasyster.

Jag såg honom, jag pratade med honom, jag fick ett mental breakdown också. Jag såg alla minnen och känslor i den karln. Jag såg allting jag så länge velat ha. Tanken slog mig "Tänk om jag inte..". Jag hatar mig själv för det och ångesten stiger varje gång jag tänker på det.

Det var skönt att komma till Laxå idag, och det satt jävligt bra idag. Precis det jag behövde, när jag behövde det. Att känna armarna om midjan, kyssarna och värmen från anderäkten i nacken. Värmen av en annan kropp, beröringen av en hand mot huden. Läpparnas lätta beröring mot huden, en värme.

Vilket fick mig att glömma dagen och hela världen. Det var skönt att smita från ångesten ett tag. Det var skönt att gömma sig från verkligheten, att bara kunna finna sig i nuet och inte det som redan varit. Det var skönt att inte ha några minnen, utan bara skapa minnen och känna värmen sprida sig i kroppen.

I like him so bad. Det är sjukt, han gör mig glad och lycklig. Jag vill ha honom mer än någonsin nu. JUST NU, HÄR!

//Bettan