Mot nya äventyr...

Kanske, möjligtvis. Vi får se...

Imorgon åker jag till Göteborg. Alla goda råd har jag redan glömt bort, men det är lugnt. Allt är under kontroll. Yes, i morgon smäller det till. Jag ska äntligen mönstra.

Skrev ut lite från bloggen. Hade redan 31 sidor dagbok, men kunde plåga skrivaren med 38 sidor till.

På lördag, fyller Cissi 20 år. Fest hemma hos henne och Stefan. Jag längtar redan. Men, vad ska jag ha på mig? Vitt, urringat, rätt genomskinligt, eller svart, utan axlar. Jag vet vad det lutar mot, men fortfarande ångest för vad jag ska välja. Jag tror det löser sig.

Upp, iväg mot nya äventyr. Men vad gör man när man tappat bort sig själv på halva vägen? Ska man gå samma väg tillbaka, eller ska man hitta ett nytt sig själv? Men om man inte hittar vägen tillbaka, om man inte kommer ihåg vart man har gått, hur hittar man då? Om man står ensam, mitt ute i en skog och inte alls minns hur man kom dit och från vilket håll man kom. Ska man bara välja en riktning och hoppas på att man kommer fram, eller ska man sitta still och hoppas på att någon hittar en? Jag ska säga till när jag hittat en lösning.

Jag tänker bespara er på de smaskiga detaljerna om den senaste veckan. Det får vara osagt. De som behöver veta vet det redan.

Tack för mig..


//Bettan - GBG!